Jag har varit ute. Alltså, det var hundens fel. Jag slapp liksom inte. Han såg så ledsen och kissnödig ut. Det är nästan värt att byta till frystorkad hund för att slippa gå ut när det är så jävla kallt! Skulle jag ha lämnat honom ute en kvart hade det nog blivit så, men det hade å andra sidan inte varit så himla snällt. Dessutom så ska man kanske inte döma hunden efter snön. Men allvarlig, det suger ju att det ska vara så kallt. Och till det den jävla snön. Jag kräks på att det ska vara så jävla vackert. Vad var det nu Marx sa om religionen och opiumet? Snö är precis samma skit. Om det inte var så vackert skulle folk se snön för vad den är. Äckligt, fruset vatten som sabbar ens skoplaner, ens klädplaner, ens resor (speciellt när man måste skrapa rutor) och ens arbetspass. Kanske mest mina arbetspass eftersom ortopedi är en tredjedel av vad vi gör på jobbet. Jag hatar snö. Speciellt när jag måste gå ut. Dessutom hatar jag att behöva ett ton kläder, jag hatar att ha stora kängor, jag hatar att skrapa rutor och jag hat-hat-hatar att höra ”guuud var fint det är, och så friskt”. Friskt är ett annat ord för sveda i lungorna, visar det sig. Där jag kommer ifrån kallar vi det bronkit och det är faktiskt inte bra alls! Basta!

Annonser