Äntligen! En bra tisdag följde en bra måndag. När barnen kom igår var det det vanliga kaoset. Vi kom inte in i garaget, låscylindern hade givit upp, Snöret jagade glassbilen tills den stannade (och den panikslagna mamman köpte glass fast beteendet inte borde uppmuntras), dottern skrek sig blå över att jag inte skällde på Snöret tillräckligt och så vidare. Sedan slutade hon skrika och alla satt ner vid maten. Alla fick glass efter maten och alla var nöjda. Snöret visade sig kunna spela dataspel helt själv och livet lekte. Han sov nästan hela natten.

Och så idag är det bara lugnt. Ingen åt upp maten, så ingen fick glass. Således konsekvent mor, för en gångs skull. Snöret somnade i sin säng på utsatt tid, förvisso med melatonin, men likväl! Jag är så nöjd. De lediga dagarna i och med sjukskrivningen och energin som sakta återvänder gör det så mycket lättare. Snöret är lugn och trygg. Mamman håller låg profil och tar konflikterna som är nödvändiga. Inte utan att jag är stolt faktiskt.

Imorgon blir det lite jobb. Det ska bli så skönt att komma till jobbet och fnula en stund. Jag saknar jobbandet och kollegorna. Förvisso blir det bara en timme datasnack, men kul att göra någonting vettigt. På dagis frågade de om Snöret skulle vara hemma något. NEJ, svarade jag. Han behöver sina fem dagar på dagis, han mår så bra av strukturen. Det kan hända att det blir smidigt för dem om han inte är där. Men jag och han behöver dagis. Så det så!

Annonser